Femte loggen: Peripeti och upplösning

Vändpunkten i min bok är när alla inser vem det är som är mördaren.

Vändpunkten sker i det sista kapitlet och det är sista som händer innan boken tar slut. Det är en väldigt tydlig vändpunkt eftersom hela handlingen i boken förändras och det är inte längre Tony som kommer att bli dömd för mordet.

Upplösningen i boken är då man får reda på det man har väntat på, vem det är som är mördaren. Polisen inser också att de har gjort fel att ha anklagat Tony för mordet på Marianne och att han talade sanning hela tiden. Det är inte någon som kommer att bli dömd för mordet för Martin tar självmord innan polisen hinner stoppa honom.

Jag tycker att problemet får en lösning när Tony inte längre är anklagad för morden och att han kan få leva ett fritt liv tillsammans med sin dotter.

Fjärde loggen: Handling och Konflikter

Det finns inte så många externa konflikter i min bok. Men den som jag valde är den största och mest spännande i hela boken. Det är den som avslöjar hur hela boken slutar.

 Det börjar med att Tony och Sigrid har åkt iväg med Tonys båt efter att ha blivit attackerade av en mystisk man. När de tror att allting har lugnat ner sig vid hans hus åker de hem på natten för att de har listat ut vem det är som är mördaren till de tre morden inklusive Marianne, och nu vill Tony hämnas. Men mördaren ligger redan steget före och är beredd att göra allt för att döda Tony och Sigrid men han måste göra sig av med alla bevis som kan visa att Tony är oskyldig. Tony åker hem till mördaren som heter Martin Rosén och är chef åklagarens son. Men han är inte hemma. Martin är redan i Tonys hus ensam med Sigrid.

 Sigrid är ensam hemma och väntar på att Tony ska komma hem från sitt ärende, men han kommer aldrig. Hon har glömt sin mobil i båten som står ute i ladan på gården. Precis när hon ska dra ner dörrhandtaget så känner hon att det är någon på andra sidan som drar ner det också. Hon springer upp på övervåningen och hon förstår att han är ute efter henne och dokumenten. Martin springer upp för trappan där Sigrid är. Hon är beredd att kasta sin väska med datorn i men hon hör ett klick, det är klicket från när en pistol osäkras. Han har hittat henne inne i mörkret och precis när hon kastar väskan på honom avfyras ett skott. Hon vaknar av att han står över och tittar på henne. Han försvinner in mot huset och när hon tror att hon har gått skyndar hon sig och tar sin jacka och ger sig ut i mörkret för att hitta sin mobil. Men Martin är kvar i huset och han väntar på henne. Han tejpar för hennes mun och binder fast hennes armar och står och skrattar åt henne. Martin var Mariannes pojkvän innan hon blev förälskad i Tony. Martin blev förkrossad och han bestämde sig för att döda alla som hade med henne att göra. Sigrid lyckas bli fri genom en fil som låg i fåtöljen hon sitter i och hon hoppar på honom när han vänder sig om.

Den interna konflikten som pågår nästan hela tiden handlar om Tony. Han funderar hela tiden om han ska gå till polisen och säga som det är, att det är någon som har satt dit honom och att det inte är han som har begått något av morden. Eller om han ska fly med Sigrid för att rädda sin dotter från att bli mördad.

Jag tycker att han borde säga till polisen att någon har satt dit honom och att det inte är han som har mördat någon av sina vänner eller sin största kärlek. Han gör det bara värre genom att fly eftersom det gör att han ser mer skyldig ut än vad han är.

Tredje loggen: Miljöbeskrivning

Min bok har väldigt få miljöbeskrivningar. Men jag kan ändå få en liten uppfattning om hur det ser ut med hjälp av små enstaka ord. Men efter att ha läst boken så kan jag inte säga hur miljön ser ut, även om jag själv har en bild i huvudet kommer inte den stämma överens om jag skulle se det i verkligheten.

 Miljöbeskrivningarna är korta, det kan bara vara en mening, men de är tydliga och vackra. Eftersom det utspelar sig på västkusten så är det många klippor, solnedgångar, havet och vackra hus.

 Det finns en beskrivning som är mycket tydlig: ”Solreflexerna från det mörkblå vattnet fick det att svida i ögonen och när hon häftigt drog efter andan fylldes hennes näsborrar av dofter hon redan lärt sig att älska – från den saltmättade vinden, tången som vajade runt båten, musselskalen som låg utspridda i klippskrevorna, den solvarma gnejsen. Hon kände båtens svaga rörelser i vattnet och det regelbundet frasande ljudet från vågorna mot klipporna.”

 Det här var den enda beskrivningen som jag hittade i boken som är mest beskrivande på ett bildligt sätt och med några av de fem sinnena.

 Jag märker tydligt att författaren Mats Ahlstedt har fokuserat mer på händelsen än inlevelsen i boken. För mig hade det inte gjort något om det hade funnits mer miljöbeskrivningar i boken. Det hade gjort att jag hade levt mig in i boken på ett annat sätt vilket hade gjort det roligare att läsa. Men eftersom Ahlstedt skriver om händelsen på ett så pass spännande sätt så går det bra ändå. Jag vill bara läsa vidare och se vad det är som kommer att hända eftersom det alltid händer något. Han skriver med många dialoger som gör det lätt att följa med vad som händer. Han skriver så att han avslöjar något i varje kapitel, något som kan vara viktigt till upplösningen av mordet.

 Mats Ahlstedt skriver så att det handlar om flera händelser samtidigt. Den ena är ur polisens perspektiv och den andra är från Tonys. Det är väldigt kul att läsa för då ser man alla fel som polisen gör och att de tänker helt fel. Men det betyder också att det skiftar ofta från olika perspektiv och det gör det svårt att hänga med i vad som händer. Det är också många karaktärer som jag måste komma ihåg, vilket är svårt eftersom det händer så mycket på samma gång.

Andra loggen: Karaktärer

 Boken som jag läser handlar om många personer, men den som är den största huvudpersonen är Tony Blomstrand. Tony har sedan han varit liten bott på Marstrand som är en ö vid Göteborg.

Tony är en av de två första karaktärerna som presenteras i boken och han är med i bokens första mening. Det handlar om när Marianne och han är ute vid Skallens fyr. Då beskrivs han som en omtänksam person med ett stort hjärta.

 Jag får en uppfattning om att han innerst inne är en snäll och omtänksam person, men efter att han blivit dömd för mordet på sin älskade så har han blivit misstänksam och hård. Han litar inte på någon förutom sin mor, Anna-Lena. Hans närmaste vänner var de som anklagade honom för mordet och de har inte hört av sig någon gång på de 23 åren han suttit i fängelse.

Tony har ett väldigt maskulint utseende. Han har ett fyrkantigt fårat ansikte och ett grått ovårdat hår med ett högt hårfäste.

Efter att han har suttit i fängelse så har han blivit uppmärksam på allt som händer runt omkring honom. Vilket leder till att han gör några dåliga beslut t.ex. som att ta med sin pistol vart han än går. Eftersom polisen håller ett öga på honom så är det stor risk att gå med en pistol i jackfickan.

 Jag känner igen mig själv lite Tony. Vi har en liknade bakgrund. Inte med att jag har suttit i fängelse i 23 år utan att vi har blivit påverkade av något vi själva inte har gjort och fått lida av det. Vi har förändrats av det och blivit andra människor. En starkare och mer självsäker person som kan klara av motgångar och stå upp för sig själv.

Det finns många bikaraktärer i boken men den jag valde heter Sigrid Bonander och är troligtvis Tonys dotter.

Hon kommer in tidigt i boken också, men på ett storslaget sätt. Hon förvånar alla i omgivningen eftersom ingen visste att hon fanns till.

 En dag kommer hon in på Urban Wernerssons läkarmottagning. Urban är en av de två som vittnade mot Tony när han dömdes för mordet. Han var också en av Tonys närmaste vänner innan mordet.

När Urban får se henne så rycker han till av hennes skönhet. Hon var påfallande söt med en fräknig uppnäsa, brunt bångstyrigt hår och intensivt blåa ögon. Från början verkar hon vara kaxig och väldigt bestämd med vad hon vill, vilket är att leta rätt på sin pappa. Men hennes kaxighet och bestämdhet försvinner snabbt när hon istället måste rymma för sitt liv. Hon förändras och blir en rädd flicka. Hon blir väldigt osäker och ångrar att hon ens kom till Marstrand.

 Hela sitt liv har hon bott hos en fosterfamilj efter att hennes mor, Marianne lämnade henne efter en oönskad graviditet. Sigrid fick reda på att hennes föräldrar inte var hennes riktiga föräldrar och hon blev fast besluten att hitta dem.

 Jag kan inte känna igen mig själv i Sigrid men hon är lik en vän. Hon har en väldigt hård och arg utsida. De som inte känner henne tycker att hon är en nedstämd person som man bara blir ledsen av att vara med. Men när man väl lär känna henne så är hon bara en oskyldig flicka som har en fasad som inte hör ihop med hennes insida.

Första loggen: Expisition

Jag läser boken Dömd för livet skriven av Mats Ahlstedt.

Titeln till boken har både en del av handlingen men ändå inte. Jag tycker att den beskriver boken bra, eftersom man får en aning om vad som kan hända efter bara att ha läst inledningen, vilket jag tycker är bra.

När jag såg framsidan på boken fick jag ett obehag i kroppen, eftersom att den är mystisk. Det är en bild på klippor vid havet och man kan se en arm med undersidan mot himlen. Färgen är röd som blod vilket gör det ännu mer obehagligare.

Boken inleds med att två förälskade personer, Marianne och Tony är på väg till skallens fyr i Marstrand. De är båda i 18 års ålder. De är kära och springer av lycka och då och då kysser de varandra. När de väl är ute på udden så bestämmer de sig för att bada. Tony slänger av sig sina kläder och hoppar i. Han ropar på Marianne nere från vattnet att hon också ska hoppa i, men hon är borta. Han klättrar upp för klipporna och letar efter henne, men hon är försvunnen.

Jag tycker att inledningen börjar gulligt och sött precis som i en typisk kärleksfilm, men den övergår snabbt till spänning och mystisk dramafilm. När jag började läsa inledningen så tyckte jag den var ganska tråkig och jag blev inte så intresserad. Sen började det hända saker som gjorde att jag drogs in i boken och bara ville fortsätta läsa för att få reda på vad som hände med Marianne.

Samtidigt som jag läser börjar jag få lite misstankar om att det är Tony som har gjort något eftersom han berättar om ett mord som hände på just den stigen som de går på och han kan varje detalj om mordet. Jag blir fokuserad för att jag tror att jag redan vet vad som kommer att hända, att jag redan har löst mordet, vilket gör det ännu mer spännande att läsa.

 I det första kapitlet i boken har det gått 24 år sedan Marianne försvann, men det visade sig att hon hade blivit mördad.  Tony hade blivit dömd för mordet. Han har kommit ut ur fängelset efter 23 år och är villkorligt frigiven. Han har kommit tillbaka till Marstrand som är hans barndoms stad, där han en gång växte upp. Han sitter i sitt barndoms hem med minimalt med ljus tänt. Det ända som ger ljus är skenet från brasan som sprakar och ett enstaka ljus. Han sitter vid sitt skrivbord och läser alla handlingar från mordutredningen från mordet på Marianne. Han vill bevisa att det inte var han som mördade henne, att han bara erkände för att få slippa sitta i en isolerings cell.

 Det som gjorde mig lite besviken på första kapitlet var att det var så stor skillnad från inledningen som hade varit spännande och intressant. Det första kapitlet var tråkigt och svårt att förstå för jag var tvungen att läsa de första meningarna flera gånger för att förstå vad som verkligen hände. Det första kapitlet gjorde också att jag kände att den här boken inte var lika bra som den verkade från början.

 Jag tror att boken kommer handla om hur Tony ska bevisa för alla att det inte var han som dödade sin flickvän Marianne.

Brev till mig själv

Hej Sofia!
När jag skriver det här har jag gått snart 9 veckor och när du läser det har du gått i tre år. Och sammanlagt 12 år i skolan. Det är väldigt länge. Vägen där du är nu har varit lång, många nedåtgångar och få uppåt. Men efter den långa vägen har det äntligen börjat gå uppåt! Och nu är det bara att se framåt.

Du kommer nu att lämna Klara för att uppfylla den dröm som du har haft när du har varit liten, att få åka ut och resa i världen. Gör det nu! En sak som du lärde dig för länge sen är att vänta aldrig för länge för annars kan det vara försent och ge aldrig upp!

Idag när jag skriver det här har jag väldigt höga krav på mig själv. Jag vill höja mig i de flesta ämnena, klara klassikern som är en stor dröm och många fler. Jag hoppas att jag kommer att kunna klara de målen under de här tre åren även om inte alla handlar om skolan så vill jag klara dom för min egen skull. Efter att du har ställt dig i skuggan i alla år är din tur att göra något för dig själv oavsett vad andra tycker. Mitt mål som jag vill att du ska känna är att du ska vara nöjd med det du har gjort och inte känna att du kunde ha gjort bättre.

Kram

Miljöbeskrivning

Jag gick på en väg genom skogen. Träden vajade i vinden. Fåglarna kvittrade och flög omkring uppe i trädkronorna. Här hade jag gått många gånger när jag var liten. Jag hade sprungit omkring och lekt med min lillebror inne bland träden. Löven på marken hade bildat ett gult täcke runt trädrötterna. Det luktade höst. Jag förstatte att gå vidare på vägen bland alla träd som böjde sig över vägen. När jag tittade upp såg jag träden som sträckte sig till varandra över vägen och bildade en port som jag nu gick igenom. Dom färglada löven täckte så att man inte kunde se den gråa himlen som snart visade att det skulle bli regn.

Jag kom till en stor fågelsjö som låg väldigt fint med en väg som gick igenom. Vassen vajade i den kraftiga vilden. Jag satte mig ner på en bänk och lutade mig tillbaka och blundade. Jag kunde höra hur vinden ven bland träden, Hur några kor muade lite längre bort. När jag öppnade ögonen så såg jag korna som gick i en hage på andra sidan sjön och betade på gräset. Några änder letade mat nere på botten av sjön.

Jag började känna hur små regndroppar började falla ner från himlen. Jag reste på mig och fortsatte gå bort mot ett tak som skyddade mot regnet. När jag hade tagit två steg började regnet att ösa ner. Sjön blev prickig att vattnet som nu föll ner från himlen. Jag började springa och när jag väl kom fram till taket så var jag redan blöt av regnet. När jag tittade ut under taket så forsade vattnet ner och jag satte mig ner på en bänk som fanns där. Änderna ute i vattnet hade nu satt sig på en liten ö mitt ute i vattnet och det flög inga fåglar i himlen längre.

När regnet väl hade slutat så reste jag på mig och började att gå tillbaka hem igen. Nu luktade det regn som det brukar göra precis när det har regnat. När jag gick förbi bänken som jag hade suttit på för en kvart sen så var den blöt. Den var inte längre träfärgad utan var nästan svart. Änderna hade nu tagit sig bort från ön dom suttit på och hade börjat att leta mat. När jag hade kommit in i skogen igen så droppade det stora regndroppar från dem stora ekarna som hade stått där i många år. Jag kände hur flertal lyckade att träffa mig i nacken och sen rann ner för min rygg.